Det är inte snön som faller

Sitter här och har cirka en timme på mig innan jag måste lyfta röven ur soffan och ge mig ut igen. Ikväll är det avslutning på Hildings valpkurs, och sedan är ALLA hundkurserna slut för i år. Så nu går vi i vinterdvala kan man säga. Nä, skojar bara. Fast idag är en sån där dag då man vill göra det. Det är en sån där dag när det liksom aldrig blir riktigt ljust. Vill inte skriva "grått och trist" för grått är det nya svarta. Eller hur man nu säger. Nä men allvarligt så föredrar jag en vinter med gråväder och åtta plusgrader framför snö och is och åtta minus. Sån är jag, och don't get me started med att "LJUSET, man blir ju mycket piggare av snö än grått slask" och "det kan åtminstone snöa mellan jul och nyår för barnens skull". För mitt högst personliga vidkommande behöver det inte snöa överhuvudtaget. Åtta plus är en alldeles utmärkt temperatur och det är ju inte som att hela ens barndom skulle stå och falla med pulkabackar och skridskofärder, jag mig minnas en och annan grön vinter från när jag var liten och det var verkligen inget jag satt och lipade över.

Men i alla fall. LJUSET, det kan jag ju hålla med om att man saknar. Särskilt nu när det börjar skymma redan vid fucking fyratiden. Man blir seg och trött och oengagerad och allting känns ganska jobbigt och motigt. Men idag är det visst bara en månad kvar till vintersolståndet och sedan vänder det igen. Pilutta dig, vintern, där fick du så du teg.