Okej, jag erkänner. Från och till drabbas även jag av lite Bridget Jones-sjuka när jag skriver. Det vill säga att jag utelämnar lite subjekt, framför allt i början av meningar. Typ: Tittade på Bonde söker fru igår. Eller: Sitter här och ska blogga om det. Istället för: Jag tittade på Bonde söker fru igår, och: Jag sitter här och ska blogga om det. Jag kan väl inte med säkerhet fastställa att det är Bridget Jones' fel, men jag upplever att det var i samma veva som "Bridget Jones Dagbok" blev en bestseller som folk började skriva så. Innan dess skrev folk mer som man fick lära sig i skolan, med subjekt och predikat och grejer. Jag som är lite ordpolis borde verkligen inte falla i såna fällor, men det känns väl lite tufft på något vis. Som att säga UP YOURS till sin gamla mellanstadiefröken Ingrid (skulle jag aldrig våga annars).
Men ALDRIG kommer jag att nedlåta mig till att skriva så som folk gör nuförtiden. Typ: Hann inte titta på Bonde söker fru pga jättemycket att göra. Eller: Kom sent i säng igår pga jättespännande avsnitt av Bonde söker fru. Alltså det här pga:andet. Det är ju så fult. Inte pga i sig själv, men att man inte skriver: Jag hann inte titta på Bonde söker fru pga att jag hade jättemycket att göra.
Jajaja, nu RÅKAR jag känna till att det beror på att folk twittrar och då måste man förkorta och ha sig för att få med så mycket information som möjligt. Ja, man om det bara hade stannat där, men hela internet har ju för fan drabbats av pga-sjukan. Jag får snart sluta läsa vissa bloggar pga ATT DE HÅLLER PÅ SÅDÄR. Alltså: Stoppa detta.
Ja, men bönderna då. Alltså, jag har nog aldrig skrattat så mycket åt något avsnitt som åt gårdagens speed-dejting. En som sa om varenda en att "jamen hon var ju trevlig...och jordnära", eller "hon var ju jättesöt...och jordnära", och precis alla var någonting, och jordnära. En annan träbock som bara frågade om fritidsintressen och favoritmat och tyckte att "jo, men det är nog ett bra sätt att lära känna folk på". En som skrattade nervöst och drog in luft mellan sina jättestora bävertänder hela tiden. Och så kamel-Bengt med sitt flätade tomteskägg och sin blida präströst och vilopuls på 10 slag per timme ungefär. Vilket gäng. Jag kan nästan inte bärga mig till nästa veckas avsnitt.
Vet du vad jag brukar tänka? Per Anders Fogelström skrev också utan subjekt rätt ofta. "Satte på sig jackan" osv. En bättre litterär förebild, liksom.
SvaraRadera