Regntunga skyar

Regntunga skyar var precis vad som skådades i morse. Dock inget regn. Gick en långpromenad i Läskiga Skogen, som verkligen var läskig idag. Ett stort moln med flugor plus, tror jag, några bromsar, surrade runt huvudet på mig för varje steg jag tog. Okej, kanske inte läskigt, men irriterande. Vad är det med såna flugor som liksom ska hänga med en och inte ger sig fastän man viftar som en vettvilling? Såna finns det i alla fall extremt gott om i Läskiga Skogen. 
Såg dessutom en död orm. Inte heller så läskigt, men man vet ju aldrig. Kanske var det en smart orm som låg och spelade död för att snabbt kunna slå till när ett byte passerade? Nu är jag i och för sig ganska övertygad om att det inte ens var en orm utan en kopparödla (benlös ödla som ibland kallas "kopparorm", vilket alltså är helt fel), så det var inte direkt någon omedelbar och överhängande fara för någons liv.

Jag kom hem och bestämde mig för att åka till stan och förära stora biblioteket ett besök. Mmm...bibliotek. Man bara måste älska bibliotek. Tog med mig Remus, tax med rätt att döda, eftersom det var gråmulet och ganska svalt. När jag åkte. Tjugofem minuter senare och knappt tre mil längre norrut så var det strålande sol och blå himmel, och alla vet ju att hund+bil+sol är en skitdålig kombination. Eller åtminstone BORDE alla veta det. Fick köra och ställa mig på den enda skuggiga platsen i hela Ankeborg City, nämligen parkeringshuset under Domus, en helvetesavgrund som har en interiör som är som hämtad ur Vi barn från Bahnhof Zoo. Läskigt, med andra ord. När jag var på väg tillbaks från biblioteket (till fots) så var jag tvungen att stanna för att släppa fram några bilar innan jag kunde passera nerfarten till parkeringshuset, och jag hade inte blivit förvånad om någon av dom hade stannat och frågat hur mycket jag tog för en avsugning. Fast det var det ingen som gjorde. Kanske var det min intellektuella kasse med biblioteksböcker som skrämde bort denna lite oväntade möjlighet att dryga ut semesterkassan.

Åkte sedan vidare till Riverhouse och mötte upp med 75 % av The Wendels. Åkte till torget och köpte Ottoglass. Mmm...Ottoglass. Man bara måste älska Ottoglass. Vet inte hur spritt Ottoglass är i resten av landet, men är det inte det så säger jag bara STACKARS ER. Så, nu är det slut på reklamen.

Sitter nu i soffan och slösurfar medan min man dammsuger och står i. Känner mig lite som en 60-talsman med hemmafru, det beror gissningsvis på att vi precis har börjat titta på Mad Men.