Tänkte ha en lugn och skön hemmakväll för att avsluta Tommyvirusets vistelse i min kropp på ett värdigt sätt. Men Ödet ville annorlunda, eller det var väl inte så mycket öde utan mest vi själva som varit lata. Imorgon ska vi nämligen hämta hampabriketter i stora mängder, så att vargavintern kan få komma på allvar sen. Dom kan vi ha i carporten*, sa jag för rätt längesen, och med det riktigt klämkäcka tillägget: Vi får bara såga upp de trasiga lastpallarna till ved först så får dom plats.
Ja, och alla dessa dagar som kom och gick och inte FAN blev det någon ved uppsågad. Eller åtminstone inte tillnärmelsevis lika mycket som det skulle behövas, för på jobbet har jag en låda där karlarna lägger spillvirke som jag tar hem efterhand, och det måste ju även det sågas upp och det har så att säga legat först i pipelinen. Nu måste det till krafttag och det kvickt. Det värsta är att en del lastpallar är inte trasiga utan ska lämnas tillbaks till Lantmännen i sinom tid, men eftersom Lantmännens chaufförer är helt tröga så tar de inte dom med sig när de kommer och lämnar pellets ens om man ställer dom mitt framför näsan på dom, och därför har vi en hel hög med hela pallar också. Det värsta är alltså inte att de inte är trasiga, utan att allting ligger huller om buller och måste sorteras upp NU. Och det är mörkt och kallt och trångt och jävligt och jag är ju trött och har rester av Tommyvirus att släpa omkring på.
Motivationsnivå just NU: Låg till medel.
* "Vedport" är en mer korrekt benämning. Någon bil har aldrig satt sitt hjul där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar