Men det var ju helvete vad det går trögt att blogga. Jag skyller på att jag har fått en gratis träningsvecka på ett gym, och snål som jag är så måste jag utnyttja det till max. Därför är jag aldrig hemma.
Idag provade jag spinning med pulsklocka för första gången. Alltså det var pulsklockan som var det nya inslaget. Dessvärre var man tvungen att känna till sin egen maxpuls, och det gjorde inte jag, för jag har bara använt pulsklocka vid löpträning en (1) gång och den var så sjukt irriterande att jag tog av den efter några hundra meter och någon maxpuls hade mig veterligen inte infunnit sig. Men han som höll i passet sa att man kunde ta 220 minus sin ålder. Sen skulle man ligga på 80 % av det, och då räknades det som "tufft". Allas pulsslag och procentsatser visades på en stor skärm, så det gick verkligen inte an att lata sig om man ville komma undan med äran i behåll. Dessvärre måste det ha blivit något fel, för jag blev knappt andfådd ens när pulsmätaren slog över på rött (mer än 90 % av maxpulsen). Nu skulle man ju kunna hävda att jag har världens superkondition, det är jag och kenyanerna liksom, men eftersom jag inte har konditionstränat på typ ett år på grund av fotskadan från helvetet så är det tyvärr inte sant.
Hur som helst, det såg ju bra ut. Och det är ju huvudsaken. Eller nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar