Nu avskaffas slaveriet för våra värnpliktiga, skriver Metro lite käckt och syftar på att den allmänna värnplikten avskaffas från och med den 1 juli. En tvålfager man i vitt kallar värnplikten för "brutalt tvångsarbete" och anser att militärtjänstgöring innebär "farliga eller förnedrande sysslor". Ja, vad ska man säga? Nu har jag ju förvisso inte själv gjort lumpen, och när man lyssnar på män som minns hur det var, så får det Bron över floden Kwai att framstå som rena barnkalaset. Särskilt om de som minns gör det i samband med ett visst intag av alkohol. Och ju längre tid som förflutit, desto längre var marscherna och övningarna i fält pågick i princip i flera månader, vintertid givetvis, och hela kompaniet fick bara en gammal självdöd höna att äta på hela tiden. Det var verkligen hårda tider.
Fast sen när man gräver lite under ytan, då var det ju inte riktigt så det gick till, kan en och annan man medge. Man marscherade EN dag av 360. Man åt i matsal och sov i sängar de flesta av dessa dagar. Man var ledig och såg på video på kvällarna och hade permission på helgerna. Fast det är väl inte det man vill minnas när man ska framställa sig själv som en ung soldat som stod sig glad var han sig ställt; i eld, i blod, i frost, i svält*.
Ja, men hur som helst, man kan ju ha sin uppfattning om svenska försvaret och den allmänna värnplikten. Men det känns inte riktigt som någonting som "obarmhärtigt gjorde slut på förhållanden och personliga planer för utbildning och jobb" som den tvålfagre Metroreporten påstår i sin artikel. Och att använda ord som "slaveri" och "förnedring" känns väldigt mycket som att missbruka ord så att de blir helt urvattnade och till slut förlorar sin innebörd. Om detta är förnedring, vad är det då när det är krig på riktigt? Det känns inte precis som att den svenska värnplikten är jämförbar med att tvingas vara med i Röda Khmererna på livstid, ELLER?
* Fritt efter Soldatgossen av Johan Ludvig Runeberg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar