Igår kastade jag ett öga på ett tv-program som handlade om Ingmar Bergmans hushållerska. Smaka på ordet, hushållerska, för det är en glosa som är på utdöende. Ett yrke också, trodde jag, fast tydligen inte hos somliga. Jag är inte missunnsam, men måste verkligen en vuxen karl ha en person på halvtid för att städa, laga mat och sy i tappade knappar? Hur djävla lång tid tar det i ett hushåll som består av en (1) person?
Hushållerskan berättade om en gång när Ingmar blev arg för att hon hade råkat använda vitlökssalt istället för vanligt salt i köttfärssåsen. Trots att han inte ens behövde äta den, för hushållerskan ringde i panik efter ny köttfärs som levererades med Fåröfärjan i ett huj, men han, mästerregissören, kunde inte begripa hur hon kunde göra ett så fatalt misstag när hon visste att han hatade vitlök. Och jag kan inte begripa varför man överhuvudtaget har vitlökssalt hemma om man nu hatar vitlök så till den milda grad att blotta tanken på det snudd på framkallar posttraumatiska stressymtom. Men jag antar att det var för att han skulle få inspiration till någon ny djävulstråkig film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar