Det är bara att gå på som förut och inte stanna eller se sig om

Jag har ont i en fot, och har så haft ett tag. Det är mycket tråkigt. Inte för att min löparkarriär är så värst mycket att skryta med annars heller, men nu är den under all kritik. I helgen sprang jag och kamraterna i järngänget den ärorika Humlestafetten och dagen efter kunde jag knappt gå. Det här duger ju inte.

För ett tag sedan läste jag i ett gammalt nummer av Runner's World om symtomen på "stressfraktur på mellanfotsben", och det stämde kusligt bra överens med hur min fot mår. Då slutade jag läsa, för det var inte roligt längre. Sedan ringde jag och beställde tid hos någon som påstods vara expert på idrottsskador. Dit ska jag idag och få min dom.

Jag tänkte mörka lite med att jag ska springa Göteborgsvarvet på lördag. Jag tror på aktiv vila, men en halvmara är kanske att ta i. Men från och med söndag ska jag börja uppföra mig exemplariskt.