I kväll har vi på jobbet varit och bowlat.
Jag är helt sinnessjukt värdelös på bowling. Till en viss del kan det förklaras med att jag kanske har bowlat totalt 5 gånger. Utslaget på hela livet blir det ungefär en gång var åttonde år. Det är inte mycket att skryta med. Sedan har jag absolut ingen talang heller. Jag är helt enkelt inte särskilt bra på att träffa saker. Jag är en sådan som mycket väl kan missa ett öppet mål, så det där med bollsporter är inte riktigt min grej. När jag spelade fotboll i min ungdom var jag den sämsta vänsteryttern genom tiderna. När jag spelade handboll fick jag vara målvakt.
Hur som helst. Nu hamnade jag i samma lag som vår VD. Han var helt löjligt duktig och slog strike efter strike medan jag då och då lyckades träffa en och annan kägla. Christian och Stefan höll till på banan bredvid och det var ju synd att säga att mina tillkortakommanden undgick dem.
Fast det hade kanske sett illa ut om jag hade spöat vår VD med hästlängder. Han kunde ju ha fått komplex för livet. Jag tycker jag var ganska omtänksam istället.
Efter halva tiden gick mekanismen som lyfter upp käglorna på vår bana sönder. Det gick inte att laga, så vårt spel fick TYVÄRR avbrytas. Jag var inte det minsta ledsen för det. Som tröst fick vi ett presentkort på en timmes bowlingtid.
Det är inte troligt att jag kommer att utnyttja det i rappet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar