torsdag 24 januari 2008

Lilla vredesutbrottet

För att hörsamma den läsare (a k a Tord) som kritiserat den senaste tidens fixering vid handboll så blandar jag ut mina EM-inlägg med en rapport från den pågående dokusåpan "Sparkling vs a-kassan".

Såhär ligger det till: Den 13 december skickades min anmälan till a-kassan, komplett med arbetsgivarintyg och grejer. Sedan hände ingenting och det hände ingenting och det hände fortfarande ingenting, för även a-kassehandläggare firar jul och nyår. Den 11 januari kom i alla fall ett saktfärdigt brev där de informerade mig om att jag var tvungen att förse dem med ytterligare ett intyg, som styrkte vad jag hade gjort innan de senaste 12 månaderna som jag redan intygat, samt påpekade att jag hade glömt att kryssa i huruvida jag fått avgångsvederlag eller ej. Jag har aldrig hört talas om någon säsongsanställd som fått avgångsvederlag, och eftersom det framgick tydligt på mitt arbetsgivarintyg att det var just det jag var så tyckte jag att de väl borde kunna lägga ihop ett och annat för egen maskin. Men nej då.

Jag skickade tillbaks begärda handlingar måndagen den 14 januari. Idag, tio dagar senare, kom ytterligare ett sävligt brev där de berättade att min komplettering till anmälan inte var komplett. Jag hade nämligen inte undertecknat den. 

Men kan ni göra mig en tjänst och gå och dö någonstans. Det är tjugohundrajävlaåtta. Man kan göra nästan allting på internet eller via sms, till och med deklarera. Det är ute med namnteckningar. Och kan ni sluta skicka brev med snigelpost som måste besvaras på exakt samma sätt? Det är helt ute med kuvert och frimärken. Ingen har det hemma längre. Lär er skicka e-post, era förbannade trögrövar.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar