Du är vad du läser...kanske.

Just nu läser jag en bok om en seriemördare som är besatt av att HÄMNAS för någon oförrätt, så han raggar upp damer på löpande band och de blir blixtförälskade i hans charm och då vet man att deras dagar är räknade. Boken skall enligt recensionen ha ett "oväntat slut", och det hoppas jag verkligen,  för hittills har jag kunnat förutsäga allt.

Jag borde kanske inte läsa sådana böcker. Igår var jag på massage, och istället för att ligga och njuta och vara i harmoni med själen och världsalltet och hela skiten så låg jag och fantiserade ihop intrigen till en rätt blodig thriller med en psykotisk massör som ströp sina offer till döds i en liten källarlokal till tonerna av sådan där gnällig indianmusik med mungiga och oidentifierade regnskogsljud. Jag tror det blir en klassiker.

Men jag överlevde bevisligen utan blodspillan. Någon borde kanske strypa tillflödet av min synnerligen rikliga fantasi istället. Eller kanske inte.